Nu var det länge sen jag poesiade eller hur?

Magdalenas toppar och dalar.

öppna öde dalar i Magdalenas lilla håla
vädret var aldrig en fördel för statsbilden
men heller inte ett problem i Magdalenas lilla värld

så många tankar och fantasier
som aldrig fick fäste någonstans
som heller aldrig fick något mothugg
långa, många nätter och år hon njöt av allt det där

om jag hade vetat sa Magdalena
hur värdefull tristessen på dagarna var
hur otroligt stark mig ensamheten bar
hur fulländad själen känner sig när man slipper falska svar

om friheten att få tänka och tala fritt
utan att bli avbruten
utan att bli överröstad
det är en tröst som överlever tiden och döden

att slippa se blickarna när jag försöker
när jag nästan trott att jag nått fram
men att inse att man ändå bara är en i mängden
som någon vänlig själ tog sig tid att lyssna på ibland
som om jag inte ändå fattade hur fel ute vi var

det är jag som upprätthåller ramarna här sa Magdalena
påminnelsen, det dåliga samvetet i alla mina relationer
kurskamraten, grannen som sökt för mycket kontakt igen
som vänder bort blicken för att undvika sanningen när du
säger att att du tyvärr inte hinner
och jag svarar att det inte gör något..

men det gör det sa Magdalena..
det gör det..

d

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0