Min syster medverkade i programmet Debatt. Jag såg det inte då utan vid ett senare tillfälle, dvs idag.
Jag kanske ser det på ett helt annat sätt än många andra... jag vet inte.

Först och främst så vill jag uttrycka min medkänsla med det palestinska folket som lider just nu. "As we speak" pågår ett krig med oskyldiga som offer. Det är vidrigt.
Som orättvist blir utsatta för mord på sina barn, familjer som lider svårt just nu. Världen är en ond plats och som kurd
så känner jag starkt för dom som lider just nu.

När kurdfrågan var som jobbigast för mig så var väl jag en av dom som var mest aggressiv i min ton mot Turkiet.
Jag försökte göra vad jag kunde för att bidra till bredda intresset för det kurdiska folket och sen i sin tur dom orättvisor som drabbat vårt folk. Jag var allt annat än diplomatisk i mina uttalanden då. Men att beskylla turkiska medborgare eller turkisk/svenska medborgare som sympatiserar med det kurdiska folkets förtryck har jag aldrig gjort.
Tvärtom har jag uppskattat deras support. Vi har alltid behövt all den support vi kan få. Även om en del av mina då förbannade och aggressiva "bröder" inte riktigt hade lust att se urskiljningen och klart på frågan då.

Och när jag tittade på debatt så kände jag igen mig. Jag ville inte lyssna på vad andra hade att säga, jag var mest förblindad av mitt hat mot förtrycket. Det jag ser idag är en resurs från vänstern som går till spillo...obs till viss del.
En del av vänstern tappar helhetblicken. Ni blir så förblindade av ert hat att ni inte ser vad som skulle kunna föra er fråga frammåt. Så uppfattade jag det. Jag säger inte att det måste vara så, men det uppfattades så då.

Jag vet (eftersom vi ofta pratar och för att hon är djupt engagerad i frågor som gäller utsatta barn och kvinnor) att min syster inte på något sätt sympatiserar med mord på barn och oskyldiga i Gaza. Tvärtom.
Men ett fel gör inte ett annat fel rätt!

Oskyldiga  i sverige har blivit knivstuckna,skjutna, mordhotade och synagoger har blivit nerbrända bara av den anledningen att dom är judar. Det är heller inte rätt och man måste våga se att det kan göra problemet ännu större i ett perspektiv där focus borde ligga på att föra hjärtefrågan framåt. Eller hur?

Att min syster skulle vilja mörka palestinafrågan bara för att hon försöker belysa problemet om att antisemitism faktiskt finns är rena konspirationsteorier. Jag tyckte också att Salam Abu-Iseifan blev missförstådd. Jag vet väldigt lite om henne, men upplevde det som om hon ansåg sig vara missförstådd. Men att hon kände så kom dock fram och jag önskar att den yngre delen av vänstern som fanns på plats borde tänka igenom vad det är dom vill uppnå och sedan focusera på att använda alla medel dom kan i stället för att bedriva en hatkampanj mot alla människor som har en åsikt i ämnet.

Åsikter är inte ett olaga hot, men det är direkta mordhot och hets mot folkgrupp. Tänk över detta snälla ni och försök hitta och focusera på er gemensamma nämnare i stället. Vilket är det faktum att oskylda barn dör och att människor lider nere i Gaza, medans det ska kännas efter här hemma och oskylda judar skall straffas för något som dom inte bär ansvar för. Ineffektiv kamp skulle jag vilja kalla det.
Focusera på det som man kan göra här hemma istället. Fortsätt att bedriva er kamp i den anda som majoriteten av vänstern redan gör och har gjort. Den tar er frammåt. Den får folk att förstå och känna med det Palestinska folket.

I mitt fall och kurdfrågan så var det att försöka få den svenska befolkningen att förstå att en kurd är en person nära dom.. som "den där artisten Dilba". Att det i sin tur skulle generera ett större intresse i kurdfrågan. Jag belyste min bakgrund i alla intervjuer jag gjorde osv osv. Detta var vad jag kom på att jag kunde bidra med och som jag också så här i efterhand inser gjorde störst effekt av det jag kunde göra i min förtvivlan.
Det fanns folk som var bättre på att driva den politiska frågan än jag var. Ta tillvara på alla resurser som finns och lägg focus på det som skall focuseras på.



mvh

dilba