Att älska och bli älskad..

Att våga älska och bli älskad är en av livets svåraste uppgifter. Att bli förälskad är en enkel sak. Ett varmt hjärta kan bli lite förälskad varje dag i allt möjligt. En personlighet, en vy, ett ögonblick en gata, en soldnedgång, ett leende.

Men att älska på riktigt, på djupet med allt vad det innebär. Att klara av att älska sig igenom förälskelser som tar sig igenom rosa moln in i ett vardagsljus kräver och frestar på. Sen förlåtelse, förlåtandet av besvikelser, förväntingar som inte matchade sanningen. Sidor hos den andra som man inte såg i början. Förmågan att kunna ta sig vidare handlar mycket om att våga förlåta sig själv i många anvseenden. Men det är svårt.

När man väl har lärt sig att acceptera sina egna brister, ska man kunna älska sig själv med dom, och sedan kunna ta sig igenom och göra det samma med den partner man sedan väljer.

Vissa tänker och analyserar inte så mycket som jag gör. Kanske klarar dom sånt bättre just därför. Jag vet inte om det är en svaghet eller tillgång. Förmodligen båda och oftast är det så. Det är nästan aldrig bara ett svar man ska klura ut, det är flera olika svar som i kombination kräver tid och energi. Sedan jag var barn har jag tänkt och analyserat och sen skrivit, musik och texter. Mycket, massor. Det har gjort mycket för min egen personliga utveckling.

Men som dom säger, man förälskar sig i motsatsen. Och i mitt fall har det oftast varit så. Det är svår matte.

Enligt våra kurdiska traditioner sätter vi kärleken högst. Inget är större än kärleken. Vi älskar med hela våra väsen. Hur svår den än är, tror vi på den. Vi har många gamla och nya passionerade historier som går från mun till mun och unga älsande par som inte fått gifta sig med varandra, som har rymt och orsakat stora släktfejder, liv och blod som spillts på grund av den stora kärleken.

Inget är gudomligare än kärleken. Min mormor och morfar var passionerat förälskade hela livet. Hon var en temperamentfull liten kvinna med mycket känslor i omlopp. Med hennes hennafärgade röda hår och händer.. så minns jag henne. Jag minns hur hon grät av glädje när vi kom till byn på semester när jag var liten, Hon tackade Allah för att han hade fört hennes barn tillbaka till henne. Hon kramade kromen på framsidan av bussen och grät.. hon var lycklig. Lika passionerat förbarmade hon samma buss sen, och Allah när vi skulle åka. Hon svor som en borstspindel. Jag minns att hon ibland så svor så fula harranger att min morfar blev högröd och fnissande lämnade rummet. Världens starkaste kvinna i mina ögon. Han var lugnet, tryggheten, värmen. .

Min mamma sa något klokt till mig gällande dom och deras förhållande för några år sedan.
Hon sa att i ett förhålande så ska det vara två personer som tillför bra saker till förhållandet. Inte bara en. Man ska vara två om uppvaktningen. Supporta varandra genom svåra tider.

Men i vårt samhälle där var man är sig själv närmast krävs det en gemensam tro och övertygelse. Vi flyr så lätt. Springer åt var sitt håll när det går trögt eller inte passar. Vi tänker att det inte funkar ganska snabbt och tror att det finns någon som är mer ämnade för oss. Tro fattas oss.

Själv är jag kluven, jag har min kurdiska bakgrund, värderingar som jag fått där ifrån. Och jag är också Svensk. Lever i ett flyktigt klimat. Ibland känner jag mig som en alien med min passionerade inställning till kärleken. Jag framstår som intensiv och "för mycket av allt". Jag försöker tona ner, men det klär mig illa. En kostym som jag har svårt att fylla. Innerst inne så vill jag ju tro, och känna att någon annan tror lika mycket som jag själv.

Varför skriver jag detta? Jo för att jag innerst inne tror att jag inte är ensam om dessa känslor. Kanske är ni fler där ute som känner som jag gör.

Kärleken är svår men den är störst, större än allt annat.


dilba

Ibland händer det...

För det mesta så försöker jag att inte hänga upp mig på folk som lever för att förtala och skriva skit om en baserat på skvaller eller sånt. Efter 18 år som offentlig person så är jag ganska van.

Dom flesta ger upp efter ett tag även om det som är skrivet finns kvar på internet långt efter. Jag tror ju att det är tydligt för alla normala människor att se att det inte är sunt eller normalt att lägga ner så mycket tid och energi på människor dom inte alls känner om det genererar en massa negativ energi.

I det sista fallet så var det en kvinna som är gift med en pokerspelare som jag tidigare hade på min FB vänlista. Då jag har ganska många FB vänner så hade jag överhuvudtaget inte reflekterat över henne. Men sen hörde en vän av sig till mig och frågade om jag kände henne och vad hon hade emot mig.

Jag såg då ett blogginlägg som hon hade skrivit som var skrivet i en nedsättande ton, men i grunden så skrev hon att hon främst nedsättande om mitt framträdande i Mello. Det hon skriver gällande mitt framträdande är ju en åsikt som hon har full rätt till att ha, och något som inte stör mig. Där emot så kände jag att jag inte ville ha henne kvar bland mina FB vänner eftersom det kändes konstigt på grund av den nedsättande tonen i inlägget.

Så jag tog bort henne. Då blev hon förbannad och skrev ytterligare ett inlägg som var om möjligt ännu tramsigare och omognare än det första om att jag skulle ha tagit så illa vid mig av hennes åsikt gällande Mello. Varför skulle jag bry mig om vad hon tycker om min musik eller mina framträdande?

Efter det så har det regnat blogginlägg fulla med sakfel, påståenden baserade på skvaller. Väldigt nedsättande rubriker och förtal. När jag bloggade på samma ställe som hennes man bloggar skrev jag själv vad jag tyckte om blogginlägg som hon skrev och han skrev. Jag vet att jag reagerade starkt på ett inlägg hon skrev där hon skrev att hon skämdes för att vara kvinna eftersom hon hatar kvinnor. Hon har kallt kvinnor för horor, golddiggers och hon hatar feminister. Jag svarade dessa inlägg då jag är feminist och tycker att det är helt sjukt att kalla kvinnor så.
Det uppfattades som att jag, som han uttrycker det, attackerar honom och hans familj. Inlägget finns där att läsa för alla som vill och jag tycker att det är väldigt sakligt. Det grundar sig på skrivna ord av henne själv inget annat.

Nu har han spårat ur fullständigt och det är heller inte första gången han gör så mot mig. Inte mot andra heller. Han kallar mig lösaktig och en massa andra saker. Detta ska enligt honom vara sakligt för att mitt ex Martin skrev en roman för runt tio år sedan. Nej igen självbiografi, en roman. Sen skäller han ut alla som ifrågasätter det han skriver och hotar med mer lögner och personangrepp och förtal.

Jag har beslutat mig för att polisanmäla saken då jag tycker att det är viktigt att säga ifrån och för det faktum att det är olagligt att hålla på så. Han är också tidigare dömd för misshandel så det finns all anledning till att ta honom på allvar på ett sätt.

Våra barn finns ute på internet och den tonen bör justeras.

Vi har givetvis en åsiktsfrihet i vårt land. Vi lever i en demokrati, tack och lov. Om hon eller han inte gillar min musik eller sånt jag själv har skrivit så är det fritt fram att uttrycka det. Men att kalla mig saker, nedsättande namn etc är inte bara omoget utan också ett kvitto på oförmögna dom är att kunna sätta sig in i hur andra människor känner och skulle kunna uppleva detta.

Dom flesta har ett sunt förnuft och förstår att det handlar om människor med extremt låg självkänsla som livnär sig på att skriva skit om andra. Genom att trycka ner andra så skall dom på så sätt förhöja sig själva i ögonen på omgivningen.

Jag har medvetet inte publicerat deras namn här därför att det är ju precis det dom vill, få uppmärksamhet och fler klick.

Förutom det där så har jag också fått se hur mycket fina människor det finns där ute som står upp för andra. Som säger ifrån och som inte accepterar att folk håller på hur som helst.
Civilkurage!

kramar till er..

dilba

Folk med hög EQ...

.. är skönare att vara med. Lättare att prata med. Lättare att vara sig själv med. Lättare att förstå. Lättare att nå. Lättare att hjälpa.

På det sättet är mina musikerkollegor fenomenala.

En sak till innan jag går och lägger mig..

Tack alla ni som uppvaktat mig på min födelsedag, jag har blivit så positivt överraskad och överrumplad av känslan när
jag ser att ni har tagit er dyrbara tid för att uppvakta mig. Vilken tur jag har. Mycket kärlek tillbaka.

hugs

dilba

Sommar 2011


40 fifan.

Tiden går. Like it or not. Det där lugnet som jag hade mellan 25-35 är som bortblåst. Livet har rullat på, inget särskilt unikt antar jag. Precis som för alla andra så händer saker hela tiden. Barn växer, plommon mognar, sommar kommer, viner omsluter oss.. Jag tror att för min del så har jag 40 krisat i fyra år på ett eller annat sätt.

Det konstiga med att resa genom livet är att man inte får vara den samma hela vägen. Man måste förlora sig själv och finna sig åter om och om igen, fast med nya sidor och nya ansikten. Like it or not. Det är liksom så det är.
Aj kän händöl it. Men jag önskar att någon hade sagt det till mig från början, att det låg till på det viset.

Och nu är vi där vi är, jag och hon som följer mig överallt jag går. Det är alltid jag som måste leda.

Stort 2 dagars kalas. Wohoo.. nu är lilltjejen 40. Vem av oss kan jag tänka ibland. Men kalla det vad vill du, som Alejandro Fuentes Bergström säger. Det som händer det händer av sina anledningar. Det finns en sak som lever sitt eget liv och ändå är mitt rakt igenom. Astrid.

Hur har ni det där ute? Vad gör livet med er? Krisar ni också?

puss

dilba

Lyssna på detta... så underbart.

http://www.youtube.com/watch?v=7W3MstMRvJ4



Jamie Woon-Gravity.


Money is time, time is a currency
You and I both now who you're spending yours on
You were the one
You cried for infinity
But you can't have it all
No, you can't have it all

Do I choose to be weighed down by gravity
With these thoughts that I own
Oh, I don't like this feeling of jealousy
It's not what I want

I love a girl who loves synchronicity
Stimulated by nothing more than the meeting of minds
She's all around
She's like electricity
But I can't have her all
No I can't have her all

Do I choose to be weighed down by gravity
With these thoughts that I own
Oh, I don't like this feeling of jealousy
It's not what I want

She refused to be weighed down by gravity
Now she's so holding on
She confided that love it is an energy
She's passed it on,
On, on, on

Sommar sommar sommaaaaar...

Hej där ute..

I denna underbara sommar så har jag givetvis glömt av att läsa inlägg och kommentarer.
Jag blev så glad när jag såg vad ni har skrivit till mig. Lite som ett paket som man inte hade räknat med.

I dag ska jag åka till Gotland (södra) och spela. Det blir ett gig på ett ställe som heter Magasinet på Hablingsbo (tror jag att samhället hette). Det blir ett litet intimt gig med bara ackustisk gitarr och sång. Utomhus en sommarnatt så känns det roligt att få bjuda på lite närhet. Och givetvis få närhet också till publiken.

Jag var även en vecka i Alicante och bara hade det underbart. Eller rättare sagt i ett litet samhälle strax nedanför Alicante som heter Denia. Hur vackert som helst. God mat, bada, läsa en bok etc. Ja ni vet..

Nästa helg åker jag till skåne och river av några dängor ;) Det är inget större gig utan ett större event där jag deltar och spelar två låtar. Det blir roligt det också.

Vad har ni för er där ute? Jobb? Semester?






kramar

dilba

För er som är nyfikna.. så gör jag en stor intervju i Damernas Värld.




Fotograf; Kristine Wreford

En bild säger mer än hundra ord.. typ.




Underbara vänner har jag...




Bästa Danni..




Världens goaste Danni.







Och små Tussiga busfrön till vänner i alla åldrar.. Dessie..







Anne Bruun... begåvad kvinna!







Heja så att säga..


puss

Jo som en säger..

Jag har en tendens att fastna för dialekter och lokal slang. Det är mysigt på något sätt.

:)


Dessutom så är jag ganska kass på att skriva här lite oftare.. men jag vill passa på att tacka alla fina som har varit här
och skrivit att dom gillar min musik osv. Det gör mig uppriktigt glad.

Tack


puss

dilba

Hej!

Så börjar jag nästan alla mina jobbmail. Det är neutralt och det är ganska oladdat. Oftast vill jag lägga
till något trevligt eftersom jag i stort sett alltid har med supertrevliga personer att göra.
Men jag vill liksom inte klampa på, det kan bli fel i min roll som KAM. Jag vill att dom ska känna att dom kan välja och att jag inte tränger mig på. Intresant fenomen i alla fall, eller hur?

Det kommer musik nu, jag lovar. Det är inom snar framtid också. Jag har gått och ruvat på det här.
Det är viktigt att det känns rätt och fräscht. Jag har alltid var lite petig när det kommer till musiken.
Kanske inte låter så för vissa av er, men jag vill kunna leva med mina musikaliska val. Och ska jag göra pop så vill jag att det ska vara BRA pop. Ska jag göra ackustisk musik, så ska det var bra ackustiskt. Ska det var upptempo så ska det bannemej svänga där också.

Nu mer jobb etc etc ...

kram
dilba

Jodå, ibland händer det...

att jag kommer ihåg att även skriva här.
Tack Anna för mjuka varma ord i höstrusket. Yllekoftan på och jag tänker på dig.
Svampskogen är fina grejer. För två veckor sen plockade jag först runt 6kg röd-gul trumpetsvamp och förra veckan
plockade jag drygt 5 kg gula kantareller. Nöjdare kan ingen vara.

Massor av jobb och jag hinner knappt stanna upp och tänka efter, vilket gör mig nästan lite bekymrad.
Men samtidigt så vet jag ju att om jag gör det så kommer jag att tappa tempo och tempo är det sista jag vill tappa just nu. Nu kör vi!

:)

hugs

d

Underbara höst..

Nu är semestern över för min del. Jobbet har dragit igång, men många är fortfarande borta och kommer inte
tillbaka förrän nästa vecka vilket kan göra det lite svårt att få tag i folk.
Min lilla tjej har åkt iväg till farmor med sin pappa och dom lever rövare och har jättekul dom där två så det är bra.

I helgen är jag löjligt sugen på att dra ut i skogen och plocka svamp, om dom så att säga har kommit, vilket är stor risk att dom inte har. Man måste nog vänta en vecka till. Bara det att jag har så svårt att hålla mig där ifrån.
Det där underbara murriga ljuset, närheten till naturen. Ljuden är behagliga.. och dofterna, ljuvligt.

Jag har fått berättat för mig att jag kommer att bli utsatt för en rolig överraskning, fråga mig inte vad.
Men ser fram emot det också.


hugs

dilba

Tittut mammas älskling! Okej, kom då så går vi ut i parken. puss. Mamma.


Kan inte sova...

Jag har hört den här låten så många gånger men nu fick texten plötsligt liv på riktigt, visst är det märkligt
när det händer?

David Gray

"This Years Love"

This years love had better last
Heaven knows it's high time
And I've been waiting on my own too long
But when you hold me like you do
It feels so right
I start to forget
How my heart gets torn
When that hurt gets thrown
Feeling like you can't go on

Turning circles when time again
It cuts like a knife oh yeah
If you love me got to know for sure
Cos it takes something more this time
Than sweet sweet lies
Before I open up my arms and fall
Losing all control
Every dream inside my soul
And when you kiss me
On that midnight street
Sweep me off my feet
Singing ain't this life so sweet

This years love had better last
This years love had better last

So whose to worry
If our hearts get torn
When that hurt gets thrown
Don't you know this life goes on
And won't you kiss me
On that midnight street
Sweep me off my feet
Singing ain't this life so sweet

This years love had better last
This years love had better last
This years love had better last
This years love had better last

Sommarlov.

Mitt sommarlov (semester) har gett mig så oerhört mycket. Just nu älskar jag livet.
Tror inte att jag är ensam om att haft en underbar sommar. Dom flesta jag känner är fyllda till bredden med
positiv energi och utvilade. Solbrända och nöjda. Tänk om varje sommar fick vara så här?

Jag har rekomenderat några bra böcker... dom senaste jag rekomenderade var Åsa Lindeborgs bok Mig äger Ingen och Innan döden kom med Elisabeth (minns inte hennes efternamn). Just nu läser jag en bra bok som heter Vi måste prata om Kevin som Lionel Shriver har skrivit. När jag är så utvilad att jag kan slappna av och bara läsa en bra bok, då är jag på allvar utvilad.

Det bästa av allt är att det har börjat regna ibland då och då.. heja svampen! Jag tror att det kan bli ett riktigt bra Karl Johan år (stensopp). Blodriskorna kommer nog inte förrän i slutet på september.. Vanliga kantareller kan man nog plocka redan om en dryg vecka. Blir bra det här :)

kramar
dilba

Minnen av musik.

Jag minns att jag drömmde att jag hörde denna gitarrslinga hela tiden.
Jag kunde inte släppa den i drömmen och jag vaknade med den helt fast i hjärnan.
Jag minns hur jag gick upp, inte ännu ens påklädd, hur jag tog gitarren och helt maniskt bara
tog ut slingan. Den var lite knepig att spela trots sin enkelhet. Jag minns hur melodin och orden "bara kom".
Den var självklar. Ibland är det så. Året måste ha varit 1992 eller 1993 och låten var I´m sorry.

Skumt det där. Jag har verkligen ett kasst minne rent generellt, men när det kommer till vissa detaljer så har
jag ett utsökt bildminne.

Vad har ni för er där ute i solen?
kram
dilba

pokerlistings.se

Jag har precis börjat blogga för pokerlistings.se och kommer att hålla till där mest.
Ni är självfallet mer än välkomna dit.

Jag åker till Vegas i början på Juli och kommer att skriva om vad som händer där.
Alltid kul med era åsikter och kommentarer. Som sagt. Välkomna dit.

hugs

dilba

Balkongdjävel!

Jag bor i en mysig trea med min dotter. Räcker gott och väl för oss två.
Insåg tidigt att mina nomadflyktinggener behöver en eldstad och därför så har jag haft öppen spis
eller kakelugnar i nästan alla mina lägenheter. Här eldas det på när det är smällkallt ute.

Astrids pappa är en viking och dom åker pulka och har pick-nick i snön under vintrarna.
Själv duckar jag den typen av aktiviteter så gott det går. Ja om det inte är för hennes skull.
Dock älskar jag att åka och fiska eller plocka svamp. Men det är under hösten och det är inte lika kallt då.

Nu är det i alla fall så att vi bestämde för ett tag sedan att fasaden måste renoveras och målas om.
Vi skulle också ha nya balkonger. Tjusigt värre då vårt hus tidigare var bajs-brunt.
Nu har dom hållit på i några månader med detta renoverande och målande.

Huset har varit inplastat och det har känts lite som att bo i en knarkarkvart då man knapt har kunnat se ut och
luften har varit ganska kass. Nu är det äntligen klart och jag inser att det där med balkong faktiskt är ännu mysigare än jag kom ihåg sedan innan. Här ska odlas!




hugs


dilba


What if.

Det hade varit så fint om bara..
Jag undrar verkligen om du..
Finns det någon möjlighet att du..
Låt säga att.. hade det då..

Nej, ok, men what if?

d

Tidigare inlägg
RSS 2.0