en miljard nissar
vaggar av och an
vänta och lyssna
tippa och tappa är allt ni kan

femtiohundra elva
sjuttio elva tre
sväng ditt skimrande spö
du efterlängtade fe

för det tisslas och spioner

små skalbaggar i gräset

som biter av min blomma

men fruktlöst står jag mitt på näset

nu ska jag ju gömma mig lite

och rakna baklänges lite till

femtiohundra tio

femtiohundra nio

och låta tiden utvisa säga vad ödet säga vill

blunda nu hårt

att rynkor med styrka vitna

borta är ni nu alla tomtar

som säkert annu står och flinar..

femtiohundra åtta

femtiohundra tre

och försöka älska och acceptera mitt öde

varje gång jag räknar (alla) fel.

d