Den blomstertid nu koooooommeeeer...

 
 
 
Jag minns när jag var liten och det blev läge att sjunga i kör i skolan. Jag bara älskade det. Det var ju inte som att man drog slutsatsen att det kanske var något man kunde pyssla med när man blev stur. Men jag kommer ihåg hur uppfylld jag blev av att lägga stämmor och sjunga ihop med andra.
 
Under min vuxna tid så får jag fortfarande samma känsla. Samma lyckorus, samma gemensamhetskänsla och harmoni av alla harmonier.
 

hugs
 
dilba
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej Dilba,
Har aldrig sett så vackra maskrosor. Knoppande lärk kanske väcker minnen?

Svar: Dumma honom! Allt väcker minnen..
dilba

2013-05-22 @ 15:00:30
Postat av: Sten Ottosson

Hej Dilba,
Har aldrig sett så vackra maskrosor. Knoppande lärk kanske väcker minnen? Mitt första körsångsminne från småskolan. Min far: "Det var två som sjöng falskt - du och en till."

2013-05-22 @ 15:02:46
URL: http://jourdepierre.blogg.se/
Postat av: Sten Ottosson

Hej Dilba!
Vad är det för tilltal! Jag menade ungefär:Det finns kanske lärk i Kurdistan och jag tror att vissa minnen är kärare än andra. Eller märker Du bara ord? Eller är det så Du ser på mig - Du måste väl ha sett mitt andra inlägg? Jag gjorde på samma sätt båda gångerna - men med olika resultat.
Hälsningar
Sten

Svar: Du skrev först 3 näst intill identiska kommentarer sen kom en fjärde och den var lite längre och sist, så jag drog den slutsatsen att du var klar med din redigering då. Med dumma honom syftade jag på alla underbara barn som sjunger med hjärtat och får en vuxen kommentar att dom inte presterade väl. Det är fel sätt att bemöta barns sång tycker jag.
dilba

2013-05-22 @ 20:12:59
Postat av: Sten Ottosson

Hej Dilba,
Jag är jätteglad för ditt svar. Det var vad barnet i mig behövde!
Hälsningar
Sten

2013-05-22 @ 21:57:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0