Mitt i framtiden..

Jag tillhör den kategorin av människor som hemskt gärna ville få bekräftat vilket kön det var på mitt barn innan. 
En väldigt nyfiken person och därför har jag svårt för när folk ska berätta för mig att det kommer att bli en överraskning. Om man ska överraska mig med något trevligt, säg det för guds skull inte innan. 
 
Men när det kommer till frågan, vart är du om fem år eller tio år, så har jag ingen aning. 
Om du får önska då, har vissa frågat mig och det är samma där. Ingen aning. Faktum är att jag inte heller vill veta. 
Jag tycker att livet överträffat alla mina så kallade förväntningar som jag hade som barn "so far". Både positivt och negativt. Det var mer fantastiskt och det var jobbigare också. 
 
Med andra ord så står jag mitt i framtiden nu. Dom där tio åren gick. Fler där till. Så vad har hänt sedan sist jag skrev här? Ganska mycket. En mycket positiv sak är att jag har slutat spela poker. 
 
Dom två senaste åren så har jag inte tyckt att det har varit kul alls oavsett om jag har vunnit eller förlorat och jag har varit negativ, lätt irriterad på människor som jag har spelat mot. Jag blev på något sätt blasé. Slutade bry mig på ett farligt sätt. Ändå har jag låtit det ta mycket av min viktiga tid. Förr om åren om man har haft "downswings" så har jag krigat mig igenom dom. Men jag vill inte längre. Mot slutet så mådde jag bara dåligt av det och samma dag som jag tog beslutet så var det som att ta bort en ryggsäck på 50 kg. Inget krigande mer, inget jagande. Inget, att vara moraliskt i konflikt med sig själv mer om vad det innebär att vinna och förlora. Och framför allt inte bara flyta med i något som inte är kul längre och bara får en att må dåligt.
Att ta beslutet och genomföra det själv. 
 
Nu är jag gladare igen, har massor av tid helt plötsligt till att terrorisera mina vänner. Planera, bara ta det lugnt och njuta av det också när jag är ledig ibland. Det känns som att jag har vunnit "big time" på mitt beslut. Jag har fått kontrollen tillbaka på det viktigaste, tiden. Tid som aldrig kommer tillbaka igen. Livet. 
 
Då kommer givetvis nya saker upp i huvudet, när man har mer tid. Tänk om jag skulle gå och lära mig sjunga opera? Det vore en teknisk utmaning. Tänk om man skulle boka en resa någonstans? Astrid vill åka till Paris och jag får tankar om hur jag ska överraska henne med en romantisk mamma-dotter resa till Paris i vår. 
 
Mycket har hänt sedan sist. Hoppas ni har det super där ute :)
 
hugs
 
 
dilba
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0