Jo det stämmer att jag är en riktig fighter om det är något jag verkligen vill lära mig eller nåt jag vill uppnå.
Men just i talande stund är jag faktiskt lite orolig.
Jag ska spela flipper med Per kl 17 och känner mig lite klen när det kommer till mina "skils" vad beträffar flippern just nu.
Kanske ska man tillägga att första gången han och jag träffades för över tio år så var det vid ett flipperspel.
Jag spelade och han stod och var nervös. Varför? Jo det fick jag reda på sen, det hade inget med mig eller flippern att göra alls, det var privat. Däremot så hyste han en enorm beundran för mitt spel på den tiden och han imbillar sig att jag fortfarande har det där i mig.

Och då till problemet. Han har spelat sen dess och blivit mästare av rang. Tror fan han har vunnit allt utom VM. Suck.
Med andra ord kommer jag att få pisk och förnedring till middag. Jag har inte knappt spelat någonting dom senaste åren och när Per har ringt och frågat om inte jag vill ställa upp på SM osv så har jag försökt förklara för honom att det bara skulle se larvigt ut eftersom jag är i så dålig form, men han verkar ändå inte tro mig av någon anledning. Skam den som ger sig, och jag kan ju alltid vara bra på en massa annat? Suck..
Eller så får jag åka till CC och spela aggressivtexas efteråt och geutlopp för mina frustrationer. Hey, I dont know.

Som min underbart roliga lillasyster säger när hon tycker att hon inte hade alla hästar inne..
 
- Men jag är i alla fall snygg??!! På håll??!!. 
Så jag antar att det   är det jag får bistå med idag. .. vara snygg... på håll..



d