Ibland händer det...

För det mesta så försöker jag att inte hänga upp mig på folk som lever för att förtala och skriva skit om en baserat på skvaller eller sånt. Efter 18 år som offentlig person så är jag ganska van.

Dom flesta ger upp efter ett tag även om det som är skrivet finns kvar på internet långt efter. Jag tror ju att det är tydligt för alla normala människor att se att det inte är sunt eller normalt att lägga ner så mycket tid och energi på människor dom inte alls känner om det genererar en massa negativ energi.

I det sista fallet så var det en kvinna som är gift med en pokerspelare som jag tidigare hade på min FB vänlista. Då jag har ganska många FB vänner så hade jag överhuvudtaget inte reflekterat över henne. Men sen hörde en vän av sig till mig och frågade om jag kände henne och vad hon hade emot mig.

Jag såg då ett blogginlägg som hon hade skrivit som var skrivet i en nedsättande ton, men i grunden så skrev hon att hon främst nedsättande om mitt framträdande i Mello. Det hon skriver gällande mitt framträdande är ju en åsikt som hon har full rätt till att ha, och något som inte stör mig. Där emot så kände jag att jag inte ville ha henne kvar bland mina FB vänner eftersom det kändes konstigt på grund av den nedsättande tonen i inlägget.

Så jag tog bort henne. Då blev hon förbannad och skrev ytterligare ett inlägg som var om möjligt ännu tramsigare och omognare än det första om att jag skulle ha tagit så illa vid mig av hennes åsikt gällande Mello. Varför skulle jag bry mig om vad hon tycker om min musik eller mina framträdande?

Efter det så har det regnat blogginlägg fulla med sakfel, påståenden baserade på skvaller. Väldigt nedsättande rubriker och förtal. När jag bloggade på samma ställe som hennes man bloggar skrev jag själv vad jag tyckte om blogginlägg som hon skrev och han skrev. Jag vet att jag reagerade starkt på ett inlägg hon skrev där hon skrev att hon skämdes för att vara kvinna eftersom hon hatar kvinnor. Hon har kallt kvinnor för horor, golddiggers och hon hatar feminister. Jag svarade dessa inlägg då jag är feminist och tycker att det är helt sjukt att kalla kvinnor så.
Det uppfattades som att jag, som han uttrycker det, attackerar honom och hans familj. Inlägget finns där att läsa för alla som vill och jag tycker att det är väldigt sakligt. Det grundar sig på skrivna ord av henne själv inget annat.

Nu har han spårat ur fullständigt och det är heller inte första gången han gör så mot mig. Inte mot andra heller. Han kallar mig lösaktig och en massa andra saker. Detta ska enligt honom vara sakligt för att mitt ex Martin skrev en roman för runt tio år sedan. Nej igen självbiografi, en roman. Sen skäller han ut alla som ifrågasätter det han skriver och hotar med mer lögner och personangrepp och förtal.

Jag har beslutat mig för att polisanmäla saken då jag tycker att det är viktigt att säga ifrån och för det faktum att det är olagligt att hålla på så. Han är också tidigare dömd för misshandel så det finns all anledning till att ta honom på allvar på ett sätt.

Våra barn finns ute på internet och den tonen bör justeras.

Vi har givetvis en åsiktsfrihet i vårt land. Vi lever i en demokrati, tack och lov. Om hon eller han inte gillar min musik eller sånt jag själv har skrivit så är det fritt fram att uttrycka det. Men att kalla mig saker, nedsättande namn etc är inte bara omoget utan också ett kvitto på oförmögna dom är att kunna sätta sig in i hur andra människor känner och skulle kunna uppleva detta.

Dom flesta har ett sunt förnuft och förstår att det handlar om människor med extremt låg självkänsla som livnär sig på att skriva skit om andra. Genom att trycka ner andra så skall dom på så sätt förhöja sig själva i ögonen på omgivningen.

Jag har medvetet inte publicerat deras namn här därför att det är ju precis det dom vill, få uppmärksamhet och fler klick.

Förutom det där så har jag också fått se hur mycket fina människor det finns där ute som står upp för andra. Som säger ifrån och som inte accepterar att folk håller på hur som helst.
Civilkurage!

kramar till er..

dilba

RSS 2.0