en liten lucka lätt att fall i
omvända roller i ett mångfald av liv

så du vänder bladet för ny vers i skrift
som skall räcka hela framtiden i eftergift

för mig kommer ljuset i intervaller
jag står och balanserar och tänker att jag aldrig faller

och ibland tror jag på tok för mycket på det jag ser
när jag tacksamt emot den kärlek som andra överger

i det lilla hände allt
som till slut gjort mig glad
minnena som burit
mig hela vägen fram till idag..


lite lagom flummigt idag..
go natt mina vänner..

d

Så låter det när min dotter med gott självförtroende ska dra ramsan.. Jag vägrar rätta henne, eftersom jag älskar det självförtroende hon glänser med där, när hon ska dra den för mig.

Borde inte alla barn få känna så :-). Att dom kan något?

hugs

d

Jag älskar Italien. Jag älskar maten, klimatet, lanskapett.. förmågan att kunna se livet ur dess bästa perspektiv.
Jag tycker att dom är otroligt duktiga på att njuta av det som jag tycker är det bästa med livet.
Familjen (samhörighet), närvaro och traditioner runt detta. Alla äter tillsammans. Konsten står högt på dagordningen.
Dom njuter av att laga och äta mat tillsammans. Vädret är underbart större delen av året. Folk vågar ge uttryck för sina känslor. Detta är min uppfattning om Italien.

Därför längtar jag dit just nu...

På måndag fyller Finken år. Ska se vad jag kan hitta på för hyss. Har ni några bra förslag?

d

Man blir äldre. Vilket är skönt tycker jag. Jag har rest land och rike runt och spelat och jobbat och marknadsfört musik (läs knegat). Jag har krigat för min musik och min sak i vissa fall. Jag har utsatt mig för en offentlighet som både har varit bra och dåligt. Jag har lärt mig mycket om hur människor fungerar och kan ganska mycket om musikindustrin och media.
Jag kan marknadsföring ganska bra också. Varit egen företagare i många år. Lärt mig förhandla bland annat avtal (eftersom det blivit några med åren).

Jobbat mycket med TV, radio och annan media i många år. Jag kan skriva musik och producera musik. Allt detta har varit väldigt lärorikt på många sätt och givande, men jag kan också sakna trygghet och enkelhet ofta nu för tiden.

Att gå till ett helt vanligt jobb, att börja och sluta på samma tider.. rutiner.. Att inte alltid ta med sig jobbet (mentalt) överallt.
Att slippa vara hundra procent focuserad HELA tiden. Plus det faktum att jag vill lära mig något nytt. Få vara del i ett team, ha arbetskamrater som jag träffar varje dag. Trygghet med andra ord. Allt som jag har jobbat med har krävt hundra procent av mig hela tiden på alla tänkbara sätt.

När jag började med musik för nästan 15 år sedan så var min ambition enbart att få skriva och uttrycka mig. Nu vet jag, att arbeta med musik kräver så enormt mycket mer. Och det är givande på många sätt, men också otroligt slitigt.

Det är därför jag mest skriver till andra nu och just därför som min musik tar ännu längre tid att ta fram än den gjorde förut.
Jag har tappat lusten lite grann. Inte till att skapa musik, för det är som att äta och sova för mig. Det är helt enkelt del av mitt väsen, men att jobba med musik som artist känns mest kämpigt och tar emot just nu.

Att skriva till andra är enklare. Där är jag kreativ och får behålla det på den nivån.
Allt handlar väl i grunden om ett trygghetsbehov som växt sig fram under ytan :-)

hugs

d

Jag har alltid bestämt hävdat att när jag dör så vill jag inte ha något onödigt lipande. Är man ledsen så fine, men försök att blanda upp med lite skratt och fira livet tack så mycket. Synd om Jesus som fick så mycket skit, han verkade va en skön snubbe.

I går hade vi en supermysig LångFredag. Astrid och jag umgicks hela dagen med Kajsa, Johan, Holly Doll och Beckenstein.
Det var nog den mysigaste Lång Fredag jag någonsin har upplevt. Tjejerna lekte hela dagen.. först var vi inne och målade påskägg, sen gick vi till parken där barnen lekte.. Sen tog vi en promenad ner till Thai-Haket där vi åt supergott utomhus på serveringen. Efter det så traskade vi ner till Sjön där vi matade fåglarna. Läs fåglarna eftersom vi letade med lykta efter änderna och blev förföljda av Kanadagässen.. (som för övrigt bet Holly i fingret). Vi har ute mer eller mindre hela dagen innan vi gick hem och softade innan vi lagade gemensam middag och åt.

Jag saknar min Fink idag eftersom han är på Irland och försöker ta sig hem (han har varit där och spelat ett turnering), trots allt krångel och meck som det är när man försöker boka biljett dagen efter. Vi har båda slitit framför datorerna och letat blijetter. Får se om vi löser det.

Astrids pappa kom och hämtade henne i morse då dom åker till Dalarna och hälsar på farmor.
Själv ska jag nog ta mig ut i solen och hitta på något gammalt hyss :-)

d

Jag pratade med min granne om konst som har ett enda budskap och det är att provocera.
Personligen så tycker jag att det är dålig konst. Om ditt enda budskap är att provocera så anser jag att
det bara är ett billigt trick för att få självuppfyllande bekräftelse på en reaktion.

För många år sedan så var den en Norsk konstnär som hade en utställning. Utställningen var en mängd foton på
barn obehagligt avklädda, dom såg extremt obekväma ut och vad avsikten med utställningen var, mer än att provocera
vet ingen. Det kändes som pedofilbilder. Så vad var avsikten? Provocera var det enda positiva som alla kunde komma på.
Men är det verkligen positivt? Vad menade han? Att världen är en sån fin och timid plats att folk bör upplysas?
Snälla någon, vi vet redan om allt detta och tycker att detta är vidrigt i så fall. Eller känner konstnären att pedofili är ett så tabubelagt ämne att det måste upp till ytan? Knappast va?

Mer troligt är ju att konstnären visste att vi upprörs av ämnet och därför ställer ut bilderna i syfte att få bära ansikte på en känsla som majoriteten av människor mår dåligt av och därför få en billig bekräftelse och reaktion. Men någon ny tanke eller revolutionerande upptäckt fanns inte med i agendan. Det var bara sedvanlig konst med syfte att provocera. Det är vad jag tror i alla fall. Eftersom det var så det uppfattades. Och hade han något annat syfte eller budskap så misslyckades han totalt i så fall.

Själv gick jag dit och målade en penis på väggen där och då menar jag.. att jag också är konstnär. Mitt syfte är att provocera tillbaka.. ;-)

d

Nu har vi äntligen hittat ett hem som vi båda gillar. Så nu flyttar vi. Jag älskar verkligen mitt hem som jag har just nu,  med våra helt otroligt fantastiska grannar, men det är för litet. Och Astrids pappa bor en bit härifrån, så det blir närmare till alla och allt efter flytten. Nu måste jag bara göra av med en "miljard" grejer som jag har samlat på mig under åren som inte ska få följa med.

Jag ser verkligen fram emot att flytta in i den nya lägenheten men jag kan inte påstå att jag ser fram emot allt krånglande innan med att sälja min gamla och själva flytten.

Jag har "mutat" astrid med ett prinsessrum. Det är så rosa att ni förmodligen skulle smälla av om ni såg det. En liten fyraårings dröm, rätt och slätt. Prinsessboard och allt annat prinsess så ska ni se att flytten förmodligen kan fungera bara av den anledningen inledningsvis i alla fall. Sen får man snällt vänta in alla andra känslomässiga reaktioner och hantera dom där efter.

Har ni föräldrar några bra tipps i hur man gör för att göra en flytt känslomässigt smidigar för ett barn?

hugs

d

Den här veckan har jag blivit klokare. Lite smartare faktiskt. Vill inte gå in på detaljerna men så äre sippan!
Sirpa? Nej, Sippan.. Snippan? Näää SIPPPPAN!.. äh skit irerå!

Jag träffade även min bästis Suzanne idag, tilsammans med hennes man och 2 underbart söta pojkar.

Solen har gjort att man ser mycket ljusare på tillvaron hela tiden. Eftermiddagarna är ljuvliga. Känner inte ni också doften av
barbeque överallt? Jag längtar verkligen efter en underbart mysig picknick i parken med ungarna.
Vi går här hemma och suktar efter saker som vi ska och planerar att göra. Vissa saker som måste avslutas och rensas ut,
men det känns verkligen som vår utanför och innuti.


d