För att jag är så sopig på att uppdatera bloggen just nu. Jag skriver varannan dag eller i värsta fall var tredje.

Är något som jag har sagt högt många gånger det här passerade året. Oftast lite skämtsamt, ibland med glimten i ögat men också för många gånger med blicken i horisonten.

Ord som fungerat som ett magstöd. Med lite livserfarenhet så vet jag att man inte ska fixera sig för mycket vid motgångar. Kanske har jag blivit FÖR bra på att mentalt ställa mig in på att det kommer fler tåg.
Jag tar ingen skit från någon faktiskt. Jag tror ju att det finns något fantastiskt runt krönet. Alltid. Ibland vet man inte vad, men det har visat sig vara rätt varje gång för min del så jag litar på det. Så om ni känner er oroliga i dimman så..


mina vänner..

det går över. Håll hårt i det som är underbart, allt annat går över till slut.

d

Första filmen jag såg någonsin var faktiskt Lassie. Jag kommer ihåg att jag var lika tagen (om inte mer) av hela upplevelsen ATT gå på bio, än själva filmen. Bakom mig satt en tant med sin hund i knät och grät mer eller mindre hela filmen. Detta var stort för henne också fast på något annat märkigt vis. Hur som helst ganska roligt när jag kom tänka på det idag.

Dessvärre så är jag inte så förtjust i att gå på bio idag. Inte om du jämför med dom flesta jag känner.
Jag har reducerat mitt biobesökande till att gå på filmer som jag till hundra procent är sugen på att se och då tycker jag att det är underbar upplevelse. Men att så kallat "ta en bio" en kväll är inte alls min grej.

Det hela började med när jag spelade teater. Jag fördjupade mig i ämnet dramaturgi. Jag började känna mig lurad när jag såg filmer som gjorde att jag mer kände mig som en målgrupp. Jag började också bli irreterad när jag konstant visste vad som skulle ske i filmen sen. Till slut kunde jag se filmer mot slutet av en film och räkna ut vad som hade hänt innan. Det var helt klart O-kul. Efter den perioden så hade jag min period då jag fördjupade mig i psykologi. Ständigt analyserande och filosoferande på det. Suck, och pannan i vecka jämt och ständigt. Leta, leta, leta efter dom där svaren som man sen förstod inte fanns, men som gjorde att man lärde sig mer om människans inre liv.
Men då i samband med den fasen så fick jag någon fix ide att "icke kvalitativ" underhållnig slösade bort mitt liv. Att det var slöseri och passivt. Att jag som en ganska social individ hellre gjorde saker med mina vänner och nära kära där jag kunde se dom i ögonen och på RIKTIGT uppleva deras närvaro i mitt liv.

Förmodligen bara en motreaktion till en massa saker men så började det i alla fall. Och idag så tycker jag så klart att den inställningen var lite hysterisk då man faktiskt både kan gå på bio och se en med-risk-för-att-vara-kass bio OCH njuta av sina näras närhet samtidigt eller efteråt.

Åja, nu vet ni hur jag mötte Lassie ;)

d

Ett sött litet rött hus, eller ok.. ganska stort med vita knutar. Stort skriver jag för att jag ska få plats med hela

Ibland dyker dom upp.
Folk som får dig att börja undra ifall det faktiskt är så att vissa hållits sig så pass isolerade
från resten av samhället att det sen har börjat odlas idee´r, som nästan bara en 3 åring i fantasiåldern
hade kunnat komma upp med. Jag menar.. bägge är ju helt efterblivna i sina resonemang och verkar
inte ta något som helst hänsyn till vårt samhället som grupp.

Dom ser sina individuella lösningar och livsåskådningar som mallen som alla andra
borde följa för sitt eget bästa. Enligt Jimmie Åkesson så är variationen i kyldiskarna runtom i landet ett av Sveriges största hot? Eller att invandrarkillar skulle vara överrepresenterade i brottsregistret på våldtäkter.
I det senare påståendet så har både säpo och experter reagerat och tycker att han borde anmälas för hets mot folkgrupp då han inte har några som helst grunder eller belägg för det han säger. Killen tycker altså att det är helt okej att ljuga rakt ut. Bra moral där.
Och i den första så vill man ju bara säga.. snälla söta jimmie. Ät du kötbullar tills du får skörbjugg eller kräks så kan vi andra väl få variera oss så mycket vi vill.

Kvinnor ska göra si och kvinnor ska göra så. Anna Anka påbörjar nästan varje mening med..
Felet/problemet med...och här kommer alltid svenska kvinnor eller män in. Har hon någonting positivt att säga om någon någonsin? Vem är det hon känner sig så hotad av? Eller är det kanske bara så att hon försöker försvara sina egna ruttna livsval? Jamen lev du som du vill, så gör alla vi andra likaså.
Det mesta den kvinnan häver ur sig låter som befallningar.

Jimmy Åkesson är mer inne på att bestraffa invandrare. Snacka om att vara bekräftelsedesperat när man
väljer att företräda en grupp människor vars enda syfte är att hata andra grupper.
Han är ingen raketforskare den killen heller.

Skillnaden mellan dessa två och en treåring är inte bara åldern mina vänner.
Den stora skillnaden är att en treåring använder sin fantasi i ett positiv utvecklingssyfte.
Där dessa två fokuserar all sin energi på hat och destruktivitet.

Jag gillar inte gruppmobbing. Men bägge dessa är farliga för utsatta grupper i vårt samhälle.
I Anna Ankas fall, unga tjejer med dålig självkänsla och i Jimmys fall Unga killar och individer som av någon personlig anledning har svårt att acceptera vårt samhälle som en flerfaldig demokrati.


d

Har lite nya friska tankar och känslor på ingång känner jag :)


d

Titta på den här bilden!




Det ni ser är Astrid 3 år i knät på Jultomten. Det är egentligen inget märkligt med den. Den som ställde upp som jultomte det året var min goa lillebror Azad. Han gjorde sin roll bra. Och fullständigt trovärdig. Han körde hela några-snälla-barn rutinen och håwhåwade sig som man ska som jultomte. Astrid sa inget konstigt när vi pratade om jultomten då Hon pratade helt enkelt om jultomten tillbaka. Och han "råkade" inte avslöja sig vid något tillfälle eller glömma bort sig alls faktiskt. Nej, min gode bror gjorde sin roll bra.

Vi har HELT säkra på att hon fick sin så kallade jultomteupplevelse då och hon pratade den kvällen om tomten som tomten helt enkelt. Tills för några månader sedan. Då jag pratade med astrid om jul och julafton och tomten. Då säger ungen plötsligt att det är morbror Azad.
Huh??!!

Tänk om dom gör så ofta. Jag menar, ungar i den åldern älskar rollspel. Om du är prinsessan Törnrosa, så är jag Snövit mamma... Hon kanske bara tyckte att det var festligt att hela familjen ville leka julleken för en gångs skull. Ja?
Och inte ska vi väl i så fall såra morbror Azad här med att kalla honom för morbror Azad, nej han är ju Jultomten nu, det ser väl vem som helst? Hej jultomten. Och paket får man också så det där var en mycket bra lek.

Astrid och hennes närmaste väninnor är mycket  noga med att kalla varandra vid dom rollnamn som dom tilldelar varandra. Jag fick mig ett gott skratt när jag började fundera på det härr.

Hm...

Tänk om ungen har blåst oss och inte tvärtom. LOL och rätt åt oss i så fall. Man ska inte ljuga för barn.

hugs
d

Dit du vill går jag.
Vart du än är finns jag med dig.
För alltid och för evigt.
Bara för att, bara för att...




...jag älskar dig mer än livet självt!


mamma

Ikväll så var jag på matchen mellan Sverige och Albanien med jobbet.

Med ett jobb som man tycker är kul?
Mina dagar går fort på jobbet och jag lär mig nya saker varje dag.
Jag får brev nästan varje dag från söta musikälskare som undrar när jag ska komma ut med ny musik.

Missförstå mig rätt. Jag älskar musik och kommer alltid att göra det.
Som jag har försökt förklara tidigare så är att skriva, komponera och producera musik lika
naturligt som att sova och äta. Någonting jag måste göra. Det kom med mitt väsen när jag föddes.

Jag tror att fler av er kan känna igen er här.

Men frågan är bara.. om man bara lever en gång. Ska man inte fortsätta att utmana sig själv?
Våga ge sig på och lära sig nya saker? Inte fastna i något bara för att man behärskar det eller är bra på det.

Jag vågar!
Vågar du?

d

Likdelar överallt
En slakt utan dess like
Så mycket trasiga själar här omkring..

Visste jag vart jag var på väg?

Mormors spådommar i i bläcksvart kaffesump..
hon såg ljus och blodröd klänning..
Mormor hör inga kyrk-klockor.
Mormor målar sina vackra rynkiga, vänliga händer röda av Henna.
Och hänger vackraste guld runt sina hjärtebarnbarns hals

När jag ser mig omkring mormor... det här är inte jag..

Men älskade mormor jag letar ännu efter drömmen av din vision.
Jag tror dig fortfarande. Ofta har jag vilat mitt ansikte i händerna och undrat varför.

Mormor säg att allt inte var förgäves.
Jag köper mig fri från förbannelsen nu och går baklänges..
Tillbaka till din passionerade beskrivning av livet och kärleken..

Spår som leder tillbaka till din genuina villkorslösa kärlek.
Spår som jag följt med varje hjärtslag tills nyss.

Nu går jag baklänges och följer mina egna spår i snön.

Och snart är jag hemma vid den öppna elden du brukade göra upp.
Den sprakande brasan och ett gott uppvärmt, skummat glas fårmjölk.
Tillbaka där jag känner mig hemma.

d

Igår var det galej. Min härliga storasyster fyllde 40. Hon är en prakande personlighet.
Alltid i rörelse.                                                                                                                     

Hon har massor av fantastiska egenskaper. Skarp som den vassaste kniven i lådan.
Omtänksam som få och ljuvlig med barnen.

Debattör, författare, opinionsbildare. Journalist... you name it.
Men igår var hon hyllad syster, dotter, fru och mamma och älskad vän. Not bad för en individ om du frågar mig.

Idag så tog vi det väldigt lugnt, jag och min lilla tjej.
Vi försökte ringa och grattulera min lillebror som fyller år idag. Ja, dom fyller dagen efter och innan varandra.

Han är.. rolig (asså brutalt rolig), diplomatisk, världens bästa bror.. omtänksam. Och lägg till flickornas favorit.
Varför? Jo för att han är så bra på att prata. Prata om allt. Känslor, tankar.. ALLT.
Dock hade dom varit ute sent igår så vi fick inte grattulera honom förrän vid sextiden på eftermiddagen idag ;-)

Buse!

Mamma kom över och jag lagade skaldjurspasta. När jag hade så bra barnvakt så drog jag iväg och spelade flipper
Min motståndare fick självfallet spö, men han bjöd ändå på fint motstånd.

Tack för en trevlig kväll och sov gott där du sover..

d

Vad gör jag vaken nu? Gå och lägg sig människa.

Just nu är jag lite trött och urless på vinster och förluster.
Och då syfter jag inte på spel och poker. Jag är född konstnärshjärta och det genomsyrar min livssyn.

Vissa människor vill ha konstant krig för att känna att dom lever.
Min kloka syster har sagt så. Dom förstår inte bättre. Dom ger aldrig, dom bara slukar.

Men vad kan jag göra? Jag säger ju vad jag känner. Det borde väl vara någonting bra?
Andra vill bara få som dom vill hela tiden. Allt annat vore en förlust.

Det värsta är dom som aldrig vill något. Eller som aldrig vet vad dom vill.
Dom är förvirrade konstant och gör alla andra förvirrade runt omkring sig.
Dödar all positiv energi.

Vad är det frågan om? Väntar du på någonting bättre? Är det livet erbjuder inte tillräckligt?

Och jag lyssnar på Imogen Heap 2-1. Hon förstår mig precis.

d

Känns som om den här veckan började med Måndag och hoppade fram till Torsdag direkt. Och vad fan hände? Är det redan Fredag?

.. jag gav upp på något sätt. Någonting inom mig konstaterade att livet är bra som det är.